Ölbergs lite för ljusa

Salong flyttkartong var ett väldigt komplext projekt som skulle kunna beskrivas på massa olika sätt, men i alla avseenden var öl ganska centralt: för att få till stånd ett unikt möte med tatueringsapparaten i centrum; för att kunna göra ett permanent hast-monument över det flyktiga ögonblick då en i stunden kul idé görs bestående; för att skapa en ny konstscen med väldigt avvikande social sammansättning; för att få till ett ganska obegränsat flöde av handlande (salongen var öppen 24/7). Kräver öl det där. No pax.

linnea cock stor

När Linnéa Sjöberg drev Salongen var hon Linnéa Ölberg. Med Ölbergs lite för ljusa är det hennes ande som återkommer. Vem var Ölberg egentligen? Hon verkar vara den som hittar de ängsliga områdena där en viss energi ändå finns, men förtrycks. Konstvärlden är i sig extremt ängslig, full av outtalade men mycket påtagliga rätt och fel. Men även tatuerings- och öl-världen har sin osäkerhet och oro, sin benhårda vilja att bli tagen på allvar som seriös verksamhet. Det som förr gjorde tatueringar laddade var just den air som Adolf Loos pekade ut: man kunde beundra tatueringar på en vilde, skrev han, men om en modern människa med tatueringar dog i frihet så var det enbart för att hen ännu inte hade hunnit mörda någon. Den kraften har tatueringar inte idag. Snarare är det en verksamhet med så strikta normer att allt vad konst heter drivs därifrån. Reglerna för hur en linje och en skuggning ska göras i en geometrisk tatuering är givna. Det enda som tyder på att det fortfarande kanske finns någon vild eller intressant energi kvar i tatueringssammanhang är att Ölberg mordhotades när hennes tatuerande riskerade rasera all trovärdighet som tatuerarna hade kämpat till sig hos allmänheten. Och kanske var de inte bra tatueringar, men det var jävligt bra konst. Öldrickandet har nu råkat ut för samma ”gentrifiering” som konsten och tatuerandet, det har blivit en ängslig prestationsidrott. Ha koll på mikrobryggerier, utveckla en öl-vokabulär som kan mäta sig med enologins, diskutera glasets form och dess förmåga att frigöra smakämnen, njuta… Bedöma och utvärdera, det är ju arbetslinjen! Back to basics: öl ska vara lättdrucket och starkt.

alltiddrasigur

Ölbergs lite för ljusa dricker man inte för att tänka på hur den smakar, utan för att kunna låta bli att koncentrera sig och ändå vilja prata och göra saker. Maximalt ljus och maximalt stark, det är det gyllene snittet, ganska analogt till Salong flyttkartong-tauteringarnas strävan att få ihop det tillfälliga och bestående, det flyktiga ögonblickets infall hugget i sten. Ljus, för att inte dra uppmärksamheten för mycket till sig och för att vara lättdrucket; stark, så att effekten kommer plötsligt och minskar koncentrationsförmågan. Den där märkliga rörelsen i hjärnan, när man känner att det släpper. Sliriga tatueringsidéer. Ölbergs lite för ljusa vill skapa en ny målgrupp för mikrobryggerierna: ölet ska distrahera och accelerera i huvudet, inte i gommen. Ölbergs lite för ljusa är cosa mentale.

Nu under sommaren 2015 brygger Linnéa Sjöberg öl på Det Nya Museet. Info om du trycker här.



Kommentarer inaktiverade.